Hälften människa hälften häst

Astrologin bygger på att det finns en motsvarighet mellan himlens planeter och människans inre, en motsvarighet där det ena speglar det andra. Upptäckten av en ny himlakropp i solsystemet innebär då också att något nytt medvetandegörs i vårt inre.

Upptäckten av Kiron kom inom den mer andligt inriktade astrologin att visa på en det inre helandets väg i förening med en högre medvetenhetsutveckling.

Mytens Kiron var hälften människa hälften häst. Efter att han som liten hade övergivits av sina föräldrar (Saturnus i hästskepnad och havsnymfen Philyra) togs han om hand av Apollon, solguden med den sjusträngade lyran, som blev hans mentor och som undervisade honom i de olika konsterna.

Ett centralt symboltema som växer fram ur mytologin kring Kiron handlar om återförenande. Människans återförenande med både himmel och jord.

Kiron som människa och häst säger oss att vi behöver förnya vår inre kontakt med Jorden, med vårt levande Jordkosmos, med våra animala instinkter och vårt känsloliv, men också med "mörka sidor" i vårt undermedvetna. Överbetoningen på rationellt tänkande fjärmar oss annars allt mer från livets helhet.

Men vi har inte bara förlorat vår inre kontakt med Jorden och med våra instinkter och känslor. Likt Kiron, som övergavs av sina föräldrar, har vi också avskurits från vårt gudomliga ursprung. Vi upplever oss "övergivna" och avskurna från vårt eget inre, vår egen inre gudomlighet.

I detta utsatta tillstånd räcker oss Kiron, den sårade helaren, en hjälpande hand tills vi själva förmår ta det fulla ansvaret för vårt eget helande och genom det också återfå den inre kontakten med både himmel och jord...

Med Kiron konjunktion Norra månnoden i Vattumannens tecken i det tolfte huset i Gondolens horoskop, framstår det djupt smärtsamma temat om mänsklighetens kollektiva inre sår och vikten och nödvändigheten av helhet och balans som själva motivationen bakom Gondolens sjösättning och gungande färd...

Mats i det blå

Kiron - nyckeln till balans och läkedom

Kirons oregelbundna bana runt Solen för samman ytterligheterna Saturnus och Uranus, det jordiska och det himmelska, förenar ande och materia, intuition och logik...

Mytens Kiron var både häst och människa. Namnet kommer från grekiska cheir, som betyder hand. Kiron var undervisaren. Det han lärde ut förenade insikt och kunnande. Kanske kan det sammanfattas i ordet kultur.

Kiron upptäcktes helt oväntat av astronomen Charles Kowal den första november 1977. Tiden anges till klockan 10:00. Horoskopet för upptäckten - då Kiron "föddes" i det mänskliga medvetandet - har märkligt nog Ascendenten, den yttre gestalten, i Skyttens - kentaurens - tecken!

Den lilla planeten kallades först "Object Kowal" efter upptäckaren. Det visas också av planetens symbol, ett O med ett K ovanför, en symbol som astrologerna snart kom att se som en nyckel - en nyckel till människans högre medvetandeutveckling.

Så inträffade det märkliga - för att inte säga magiska - som alltid tycks ske när nya himlakroppar upptäcks. Astronomerna gav den nya planeten ett namn ur den grekiska mytologin, ett namn som sedan på ett förunderligt sätt kom att passa in i det astrologiska mönstret. Astronomerna valde namnet Kiron.

Astrologerna å sin sida tackade och tog emot och kunde snart urskilja den nya planetens betydelsefulla roll som förbindelselänk mellan de traditionella för ögat synliga planeterna och de nyupptäckta yttre planeterna - Uranus, Neptunus och Pluto - som under de senaste tre århundradena har infogats i det astrologiska mönstret.

Kirons upptäcktshoroskop har Venus, Pluto och Norra månnoden i konjunktion med Medium Coeli i Vågens tecken. Det visar på betydelsen eller nödvändigheten av en förnyad balans och harmoni i det mänskliga medvetandet.

Neptunus i Skytten i det tolfte huset bildar en sextil till Pluto och Norra noden i Vågen. Det antyder intuitionens och den andliga inriktningens stora betydelse för att människan ska uppnå ett högre eller mer vidgat och balanserat medvetande.

Solen - porten mellan det materiella och det andliga - i konjunktion med Uranus och Merkurius i Skorpionens tecken visar på en förestående eller redan påbörjad revolution i människans medvetande...

Mats i det blå

Havsguden styr

Med Gondolens Ascendent i Fiskarnas tecken framstår lämpligt nog Neptunus - havsguden och de sjöfarandes beskyddare - som härskare i Gondolens horoskop.

Det är en Neptunus - grekernas Poseidon - färgad av den vise kentauren Kiron, Månens norra nod och - via Vattumannens tecken - också av Uranus, himmelsguden, i Fiskarna...

En trigon bildas också till Solen i Venus-tecknet Vågen i det sjunde huset och en mystisk septil bildas till Pluto och Medium Coeli i Jupiter-tacknet Skytten...

Så färgar planetenergierna varandra och skapar Gondolens unika spegling av tiden och rummet där den förs fram av gondoljärens årtag över svarta vattenspeglar under det Galaktiska Venedigs tindrande stjärnhimmel...

Mats i det blå

Ett magiskt mönster

Jupiter i Stenbocken, högt på himlen i Gondolens elfte hus står i opposition till Månen i Kräftan i det femte huset.

Vad kan det betyda?

Månen befinner sig djupt under Gondolens köl i det av värmande lyktor upplysta femte huset i Kräftans tecken. Jupiter står högt på himlen i Stenbockens lite stela och frusna tecken. Köld i kontrast till värme, yttre i kontrast till inre, högt i kontrast till lågt, vintermörker i kontrast till tända ljus...

Anar vi en kylig besserwisserattityd hos en genomfrusen Jupiter i Stenbocken? Eller en säregen blandning av optimism och pessimism? Och i andra ändan en intuitiv, innerlig och känslig Måne i det kreativa femte huset...

Finns det något som kan lindra motsättningen? Kanske rent av göra den till en tillgång?

När bilden klarnar, visar sig ett vackert helhetsmönster i Gondolens horoskop, ett mönster där de båda oppositionerna (Uranus-Saturnus och Jupiter-Månen) bildar diagonaler i en "mystisk rektangel". Det magiska mönstret upplöser som i ett trollslag alla svårigheter och motsättningar och innefattar även Kiron, helaren, och Månens nodaxel.

Gondolens färd är räddad!

Det som till att börja med såg hotfullt ut visar sig istället vara ett sällsamt vackert mönster av samverkande planetaspekter, en koreografiskt fulländad uppvisning, en himlaljusens alkemiska dans...

Mats i det blå

Kiron - kentauren och helaren

Kiron, kentauren, tycks ha en viktig roll i Gondolens horoskop. Rakt föröver, i öster, färdas den i sällskap med Neptunus - havsguden och de sjöfarandes beskyddare - och Norra månnoden, Drakens huvud, alla i Vattumannens tecken i den gungande Gondolens tolfte hus...

Vilken är den då, Kirons roll i det planetära skådespelet?

I mytologin är han både häst och människa, son till Saturnus och sonson till Uranus. Kiron är läraren och undervisaren, läkaren och örtkännaren, musikern, astrologen, bågskytten. Han står för insikt och kunnande (grekiska cheir betyder hand) och därigenom sammanförandet av himmel och jord, intuition och rationellt tänkande...

Himlakroppen Kiron upptäcktes sent, först 1977. Ingen kan med säkerhet säga vad den är, om den är en småplanet eller asteroid eller kanske rent av komet (men i så fall en ovanligt stor sådan). Kiron har en märklig omloppsbana som på ett förunderligt sätt stämmer väl med mytologin. Den kretsar mellan Saturnus och Uranus på så sätt att när den är som närmast Solen kretsar den en bit innanför Saturnus bana och när den är som längst bort är den till och med utanför Uranus omloppsbana.

Förenaren av himmel (Uranus) och jord (Saturnus), astrologen och örtläkaren, musikern och bågskytten, hjältarnas mentor och undervisare...

Mats i det blå

Att vara vattenbärare

Vi gungar vidare i vår stjärngondol...

Rakt föröver, lite högre upp än Uranus i Fiskarna, befinner sig Neptunus, havsguden, och Kiron, kentauren, i konjunktion med Norra månnoden, alla i Vattumannens tecken och i Gondolens tolfte hus...

Vad kan detta betyda?

Neptunus i Vattumannen antyder en ny, kollektivt uppfattad andlig verklighetsvision...

Kiron i samma tecken visar på en känslighet för mänsklighetens kollektiva smärtor och sår och en vilja att bidra till läkedom...

Norra månnoden i Vattumannen handlar också om att tjäna mänsklighetens behov...

Konjunktionen mellan dessa tre i Vattumannen i det tolfte huset antyder Gondolens gungande uppgift i världen.

Nodaxeln mellan Lejonet och Vattumannen visar på en livsväg att "vara vattenbärare" men också på behovet att nedtona den egna betydelsen (Södra månnoden i Lejonet) och se sig själv som en del av helheten, inse delaktigheten i alla människors samhörighet (Norra månnoden i Vattumannen).

Sådan tycks Gondolens uppgift vara där den gungar fram på vågorna under det Galaktiska Venedigs tindrande stjärnhimmel...

Mats i det blå

Form och rörelse

Vi lever i en värld av ständig förändring. Jag tänker då inte bara på människans värld utan också på naturen och hela kosmos. Inget står stilla, allt rör på sig. "Vi kan inte stiga ner i samma flod två gånger".

Ändå lever vi paradoxalt nog också i en värld av former och strukturer. Allt har sin form, sin struktur. Formen, strukturen är nödvändig, den ger trygghet och kontinuitet.

Hur kan de då samsas, de båda, förändringen/rörelsen och formen/bevarandet?

Den just påbörjade oppositionen mellan Uranus (rörelse, förändring) och Saturnus (struktur, form) aktualiserar den här motsättningen. Och säkert kommer vi under de närmaste åren få uppleva hur många utlevda strukturer tvingas ge vika och förändras.

Iakttar vi naturen och kosmos kan vi se att rörelsen, den ständiga förändringen, inte är strukturlös utan att den också har sin struktur. Allt sker cykliskt enligt bestämda mönster. Dag och natt och årstider följer varandra på ett ordnat sätt. Vi ser också att naturens former och strukturer är flexibla, att de har en inbyggd förmåga att röra sig, växa och förändras.

Så det finns rörelse i strukturen och struktur i rörelsen. Något av yang finns i yin och något av yin i yang. Och så fortgår den evigt föränderliga dansen. Det enda oföränderliga är förändringen...

Också gondolen - den traditionella venetianska båttypen - har med tiden förändrat sin konstruktion för att kunna möta nya förhållanden. Dagens gondol - till skillnad från sina föregångare avsedd att erbjuda Venedigs turister en romantisk båtfärd på stadens vattenvägar - är så konstruerad att babordssidan är betydligt bredare än styrbordssidan. Den asymmetriska konstruktionen kompenserar avdriften och ger farkosten en rak kurs och perfekt balans då gondoljären står på babordssidan och ror med den enda åran fästad på styrbordssidan. Det är det som ger gondolen dess särskilda gracilitet där den stillsamt gungar fram under Venedigs stjärntindrande himmel...

Mats i det blå

Uranus och vetenskapen

I vanliga fall förknippas Uranus med den moderna vetenskapen och dess nytänkande och experimentlusta. Ändå vände jag i bästa uranusstil upp och ner på begreppen i förra bloggposten då jag istället förknippade naturvetenskapen med Saturnus i Jungfrun (begränsad detaljkunskap) i opposition till Uranus i Fiskarna, som jag då identifierade med astrologin.

Kanske behöver jag utveckla lite mer vad jag menar med det.

Naturvetenskapen uppfattas ju i regel som modern och framstegsinriktad (Uranus). Men det är inte hela sanningen. Till stora delar har den redan fastnat i inkörda hjulspår och stelnade dogmer. De nya och omvälvande (Uranus) upptäckterna inom kvantfysiken - som egentligen hör hemma i ett helt nytt och framtida vetenskapsparadigm - har långt ifrån sjunkit in och fått genomslag ens hos stora delar av "vetenskapssamfundet". Och hur mycket mindre då i det av vetenskapen formade allmänna medvetandet!

Så vi kan se en tydlig Uranus-Saturnus motsättning inom själva det vetenskapliga tänkandet. Den egentliga motsättningen kanske därför inte är mellan astrologin och den moderna vetenskapen som sådan utan mer mellan astrologin och den redan föråldrade materialistiska och reduktionistiska bild av verkligheten som stora delar av den "moderna" vetenskapen ännu håller fast vid - trots revolutionerande nya upptäckter - och som har cementerats i det allmänna medvetandet.

Kanske ett framtida mer utvidgat vetenskapsparadigm en gång kommer att kunna tillåta vetenskapen att samverka med astrologin på ett fruktbart sätt. Kanske kommer den materialistiska reduktionismen att till slut ge vika så att mänsklighetens ögon kan öppnas för en mer vidgad, fördjupad och levande verklighet...

Mats i det blå

En vidgad verklighetssyn

Efter dessa utsvävningar behöver vi allt återvända till vår stilla gungande Gondol och vårt stjärnhimmelstindrande Galaktiska Venedig...

Också Gondolen färgas, som vi har sett, av oppositionen mellan Uranus och Saturnus. Kanske är det en viktig del av Gondolens framtoning att spegla dessa motsatser.

Uranus, genom sin anknytning till Himlen, står även för astrologi som kunskapssystem. I Gondolens horoskop befinner den sig också lämpligt nog i Fiskarnas tecken och dessutom i det tolfte huset. Det visar på en bakomliggande genom astrologin intuitivt uppfattad verklighetssyn. Oppositionen till Saturnus i Jungfrun i det sjätte huset antyder en vilja inifrån att påverka och förändra en mer materialistiskt färgad och begränsande verklighetsuppfattning.

Faktiskt handlar också mycket (för att inte säga allt) på min astrologiska hemsida just om astrologins mer intuitivt uppfattade verklighetssyn (Uranus i Fiskarna) i motsats till naturvetenskapens och vårt västerländska samhälles mer materialistiska och begränsade uppfattning av verkligheten (Saturnus i Jungfrun). Jag söker hela tiden visa på den mer vidgade och inkluderande syn på verkligheten som astrologin öppnar för oss. Där finns också en artikel som jag har kallat Astrologin och den moderna vetenskapen - en titel som speglar den nu aktuella oppositionen mellan Uranus i Fiskarna och Saturnus i Jungfrun.

Men Gondolen - med Solen och Merkurius akteröver i Vågens tecken i sjunde huset - syftar framför allt till att upprätthålla balans mellan ytterligheterna.

(Och att med en extralång åra i nattens mörker i stående ställning manövrera en gungande gondol genom vältrafikerade kanaler kräver - det kan jag lova - hos gondoljären allt vad han kan uppbåda av balans och vakenhet!)

Livet i sig är ju också till sin natur ett vågspel och en äventyrsseglats utan like och nog går det att träna upp balansen och faktiskt förena en intuitiv verklighetsuppfattning med ett mer metodiskt och rationellt synsätt.

Det är i alla fall den galaktiske gondoljärens djärva strävan och våghalsiga balansakt...

Mats i det blå

Astrologi och kabbala

Det ligger mer än man kanske först tror i påståendet att den nu aktuella oppositionen Uranus-Saturnus är den största och mest grundläggande motsättningen i hela vår tillvaro.

I kabbalan visas det genom de båda planeternas placering i "livsträdet". Den som är bekant med kabbalan vet att var och en av astrologins planeter - även de nyupptäckta yttre planeterna - har sin särskilda plats i det kabbalistiska livsträdet.

Det visar sig att Uranus och Saturnus intar de motsatta platserna 2 och 3 bland trädets tio (eller elva) "sefirot". Det betyder att de står mitt emot varandra överst på var sin av de båda yttre "pelarna". Uranus toppar "energipelaren" (till höger på bilden här nedanför) och Saturnus befinner sig högst upp på "strukturpelaren" (till vänster på bilden) helt i överensstämmelse med deras respektive astrologiska innebörd. Bilden visar det astrologiska livsträdet i sin helhet.

Om nu oppositionen mellan Uranus (det himmelska) och Saturnus (det jordiska) är ett uttryck för den yttersta motsättningen i tillvaron, så inser man snart att det också måste finnas något som överbryggar, förenar och integrerar dessa båda motsatser och får dem att samverka på ett skapande och livsuppehållande sätt.

Motsatser visar sig alltid i ett högre perspektiv vara olika sidor av samma sak, samverkande motpoler i en helhet. Natt och dag kan tyckas vara oförenliga motsatser men i det högre perspektivet formar de tillsammans ett dygn och dygnsrytmen har, som vi vet, stor betydelse för allt liv på Jorden. På liknande sätt samverkar motpolerna sommar och vinter och bildar tillsammans ett år. Och så vidare.

Det gäller naturligtvis också motsatserna Himmel och Jord eller ande och materia. Hela vår tillvaro består av samspelet mellan de båda. Men vad är det som får dem att samverka? Vad är det som överbryggar motsättningarna?

Kabbalan visar att det är "mittpelaren" (medvetandets pelare) som håller samman och förenar de båda "ytterlighetspelarna" - energins, rörelsens och expansionens pelare (till höger på bilden) i opposition till strukturens, materiens och begränsningens pelare (till vänster på bilden).

Motsatsernas förening i en högre enhet representeras i kabbalans astrologiska livsträd av Neptunus i trädets topp. Längre ner på samma mittpelare lyser Solen - i trädets mitt - också den är ett uttryck för den enhet ur vilken motsatsernas yin-och-yang-värld tar form.

Så kabbalan visar att det är medvetandet som överbryggar motpolerna - ytterst rörelsen (energi) och materien (struktur) - och får dem att samverka i den livets alkemiska dans som vi alla tar del i.

Det är fascinerande att se hur astrologin och kabbalan - dessa uråldriga kunskapssystem - låter sig förenas på detta sätt.

Mats i det blå

Förändring

Det just avslutade amerikanska presidentvalet speglar naturligtvis också den pågående oppositionen mellan Uranus och Saturnus (som var exakt just på valdagen igår).

Barack Obamas främsta slagord har hela tiden varit "förändring" - ett ord som mer än något annat beskriver den aktuella Uranus-Saturnus oppositionen. Valutgången har beskrivits som "en radikal förändring för Amerika och världen" och valet av Barack Obama till USA:s president inger hos många förhoppningar om en ny era av solidaritet och rättvisa.

Reformvilja, förnyelse, uppvaknande, nytänkande och framåtanda är några nyckelord som beskriver vad Uranus astrologiskt står för. Det som aktualiseras i och med oppositionen mellan Uranus och Saturnus är frigörelse från gamla förlegade mönster och förhoppningar om en ny och bättre era.

Mats i det blå

Stormig färd

Oppositionen mellan Uranus och Saturnus - som idag är exakt - kan tyckas vara den största och mest diametrala av alla motsatser.

Uranus står för nya och okonventionella idéer och raserandet av gamla strukturer medan Saturnus istället står för den etablerade och bestående ordningen - allt det som Uranus vill rasera!

Därför kanske det inte förvånar att förra gången de båda planeterna stod i opposition till varandra var under det omvälvande 1960-talet, då "etablissemanget" ruskades om ordentligt...

Gången dessförinnan var under det första världskrigets och den ryska revolutionens tid - också det en tid av kamp och omvälvning i världen.

Oppositionen som idag blir exakt kommer att pågå mer eller mindre exakt under de närmaste två åren. Man kan undra vilka omvälvningar som står på tur, särskilt som Pluto - förvandlingarnas planet - samtidigt sakta kommer att vandra genom Stenbocken - de stabila strukturernas tecken.

Gondolen tycks komma att spegla en stormig och omvälvande tid...

Mats i det blå

Speglingar

Water, water
Holy mystery Heaven´s daughter

Allt speglar sin tid. Det är det som astrologin i grund och botten handlar om. Liksom den tindrande stjärnhimlen speglas i nattens svarta vatten speglar också varje företeelse sin tid.

Horoskopet för sjösättningen och första årtaget anger konturerna för hur Gondolen och dess Galaktiska Venedig tillsammans formar en spegelbild av det kosmiska skeende i vilket de blir till...

Vi har redan noterat hur Ascendenten i Fiskarnas zodiaktecken anger själva tonarten medan oppositionen mellan Uranus i vattentecknet Fiskarna rakt föröver och Saturnus i jordtecknet Jungfrun akteröver slår an ett grundackord.

Uranus/Ouranos och Saturnus/Kronos... Himlen och Tiden... Här vävs uråldriga myter in i den bildväv som skildrar Gondolens färd... Uranus/Himlen i Fiskarna/Vattnet i motsats till Saturnus/Tiden i Jungfrun/det jordiska livet...

Kan motsatser spegla varandra? Känna igen sig i varandra?

I den astrologiska symboliken står Uranus för intuition och nytänkande, frigörelse och omvälvning. Saturnus symboliserar det rakt motsatta: det rationella, begränsade, etablerade och bestående. Ett liknande motsatsförhållande finns mellan Fiskarna och Jungfrun: det intuitiva i kontrast till det rationella, frihet/ande i kontrast till begränsning/materia.

Oförenliga motsatser, kan det tyckas. Men kanske ändå inte. Är inte hela vårt liv ett sällsamt uttryck för motsatsernas osannolika förening? En alkemisk dans som trots sin omöjlighet ändå ständigt pågår?

Kanske består människans ödesgivna kosmiska roll eller lott i förenandet eller integrerandet i sitt eget väsen av motpolerna himmel och jord, ande och materia...

Kanske är det detta som är meningen med livet. Eller det som ger mening åt livet och förhoppningsvis också åt dess (måhända bara skenbara) motsats döden...

Mats i det blå