Visar inlägg med etikett Solen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Solen. Visa alla inlägg

tisdag 13 april 2010

Astrologins sju planeter


Inom astrologin kallas även Solen och Månen
för planeter, "vandrare", från grekiska planaomai, "att vandra".

Tillsammans beskriver de sju planeterna
sju aspekter av en och samma skapande,
uppehållande och nerbrytande energi,
den allt genomströmmande kosmiska energi
och det medvetande som är vår tillvaro,
vårt liv, vi själva och allt omkring oss.

* * *

Gondoljären vänder i tystnad blicken mot det Galaktiska Venedigs tindrande stjärnhimmel...

Mats i det blå



söndag 25 oktober 2009

Helig geometri


Astrologin kan ses som ett metafysiskt system baserat på arketypisk geometri. Hela det astrologiska mönstret växer fram direkt ur de första arketyperna - ursprungsmönstren - ur två cirklar med gemensam radie.

Ur detta växer fram ett mönster med sju cirklar - en central och sex omgivande. En bild av Solen och planeterna. Ur de sju cirklarnas mönster - livets frö - växer så fram den tolvdelade helhetscirkeln - Zodiaken, Livets hjul!

Vi ser hur bilden av Solsystemet, som ett mönster av interagerande medvetanden/energier, genererar helhetscirkelns arketypiska indelning i tolv delar - de tolv zodiaktecknen, årets gång och samtidigt de tolv astrologiska husen, dygnets växlingar...

Gondoljären betraktar tankfullt de vattenvirvlar som bildas av årtagen medan gondolen styr vidare genom det Galaktiska Venedigs vindlande vattengränder...

Mats i det blå




tisdag 22 september 2009

Höstdagjämning

Idag - eller rättare sagt sent ikväll - går Solen in i Vågens tecken. Det markerar höstdagjämningen, då Solen åter dalar i sin årliga bana ned under himmelsekvatorn (Jordens utprojicerade ekvator) och nätterna och mörkret på nytt börjar ta överhanden. Solen är i sitt "fall" i Vågen - motsatt Vädurens vårtecken där Solen istället är upphöjd.


Allt har sin gång. Nedgång måste följa efter uppgång och uppgång efter nedgång. Den tropiska - årstidsrelaterade - zodiaken beskriver det arketypiska mönstret för all existens. Vår- och höstdagjämning korsar sommar- och vintersolstånd och bildar astrologins kardinala kors, de fyra årstidernas kors, kring vilket årets cirkel har sin gång.

Gondoljären styr vidare genom det Galaktiska Venedigs stjärnhimmelsspeglande vattengränder...

Mats i det blå

söndag 24 maj 2009

Anden i materien

Saturnus är den yttersta av de för ögat synliga planeterna i vårt solsystem. Astrologiskt står den därför för gränser och strukturer. Det stora avståndet till Solen gör den kall och stel och i astrologin förknippad med ålderdom, sjukdom och död. Med sin (från Jorden sett) långsamma rörelse betecknar den tidens ständiga gång. Allmänt står planeten för hinder, svårigheter, hämningar, förseningar, stagnation, förbud och prövningar, men i mer positiv mening också för ansvar, disciplin, koncentration, förmåga och kunnande.


Det astrologiska tecknet för Saturnus kan ses som ett T (korset) tillsammans med ett (bakvänt) S - i urgammal symbolik ormen (Serpent) i Trädet. Ormen formar ett S när den ringlar fram och den har ett väsande läte: ssssssssss...


Det märkliga är att själva ljudkombinationen ST i många olika språk används i en rad ord som mycket direkt anknyter till SaTurnus symbolik: STruktur, STen, STabil, STadig, STatisk, STå, STanna, STel, STillastående, STagnation, STomme (struktur), STum (hämmad), STag, STädse, konSTant, STopp, STrikt, STränghet, STatisk, kriSTall, sySTem, STudera, förSTå - för att bara nämna några av dessa ord. Saturnus representerar gränser - det yttersta - och när vi böjer adjektiv markerar vi det yttersta (superlativen) med ändelsen -ST: längST, äldST, osv.

Det här märkliga mönstret går igen i flera olika språk: engelska, latin, grekiska, sanskrit, osv. Nog är det märkligt att just ljudkombinationen ST - som också gömmer sig i den grafiska symbolen för Saturnus - återkommer i så många ord som direkt associerar till denna den yttersta av de för ögat synliga planeterna. Saturnus står i ett motsatsförhållande till Solen (mörker-ljus, köld-värme, död-liv, materia-ande). Tecknet för Saturnus visar anden (ormen, S:et) underställd - eller helt nedstigen i - materien (korset, T:et, trädet).

I Saturnus tecken Stenbocken dör Solen - vid vintersolSTåndet - men återföds samtidigt! Ljuset börjar långsamt växa på nytt. Uppstigningen ur materiens mörker tar sin början. Också ordet växt är ett (om än något kamouflerat) ST-ord ("väkST"). Både Solen och Saturnus - tillvarons motpoler - är intimt involverade i växandets princip.

Vi har valt att uppkalla veckans dagar efter de "sju planeterna". Veckan börjar (egentligen) med söndag, Solens dag ("Varde ljus!"), och avslutas med lördag, engelska SaTurday, Saturnus dag ("SabbaTsdagen", "Herrens dag", hebreiska ShabaT, efter det hebreiska ordet för Saturnus, ShabaTai)...

Gondoljären blickar förundrad upp mot de tindrande stjärnorna på himlavalvet över det Galaktiska Venedigs kanaler... STjärna... aSTer... STella... STar... STern... naSTe... ormen i trädet...
anden - medvetandet, energin, rörelsen - i materien...

Mats i det blå




tisdag 10 februari 2009

Människans olika åldrar

Märkligt och förunderligt också att astrologins traditionella sju planeter, ordnade efter deras omloppshastighet från Jorden sett, i sin astrologiska symbolik helt och hållet överensstämmer med människans olika åldrar.

Månen står för det lilla barnet, som är helt beroende av moderlig omsorg och omvårdnad.

Merkurius representerar nästa steg: rörlighet, nyfikenhet, läraktighet - småskoleåldern.

Venus visar på tonåren, då det mest är kompisar och romantik som gäller.

Solen representerar den unge vuxnes vitalitet och positiva utstrålning.

Mars (energi och driftighet) passar bra in på det tidiga yrkeslivet.

Jupiter (framgång) står då lämpligen för den senare delen av karriären.

Saturnus, som står för erfarenhet och visdom, motsvarar slutligen de äldre åren.


Tankfullt förnimmer gondoljären hela sin levnad passera i revy medan han på den gungande Gondolen blickar upp mot de lysande himlakropparna på den svarta natthimlen...

Mats i det blå


torsdag 5 februari 2009

En enkel skönhet

Det finns en slags enkel och omedelbar skönhet i astrologins symbolik, som tilltalar gondoljären.

Det är en självklar och enkelt uppfattad överensstämmelse mellan planeterna, så som vi ser dem från Jorden, och deras astrologiska symbolik och innebörd.


Solen som central ljus- och värmekälla är en självklar symbol för vår inre identitet, vår vilja och livskraft.

Lika självklart symboliserar Månen med sina ständiga växlingar vårt sinne och skiftande känsloliv.

Merkurius, som rör sig hastigt och alltid i Solens närhet, blir en bild av våra rörliga tankar och vår intelligens.

Venus, med sitt klara och vackra sken, blir symbolen för skönhet, harmoni och balans.

Mars, den röda planeten, står för energi och mod, strid och kamp.

Det vilar något majestätiskt och upphöjt över Jupiters långsamt värdiga och oberörda färd över natthimlen - en bild av optimism och framgång.

Saturnus, slutligen, rör sig så sakta att den nästan förefaller stå helt stilla - en symbol för auktoritet och hög ålder.

Gondoljären fylls av en sällsam förundran medan han från Gondolens däck betraktar planeternas uråldriga gång...

Mats i det blå



söndag 21 december 2008

Vintersolstånd, jul och nyår

Gondolens färd har nått fram till årets kortaste dag och mörkaste tid.


Vintersolståndet markerar årets vändning, mörkret kulminerar, ljuset är som svagast, dagarna som kortast, då vänder allt och går åt andra hållet, mot ljusare tider och längre dagar.

Solen dör och återföds. Detta är julen och nyåret i astrologisk mening.

Vintersolståndet, som är Solens inträde i Stenbockens tecken, sker i konjunktion med den Galaktiska Gondolens Medium Coeli - solbanans högsta punkt vid Gondolens sjösättning och första årtag. Därmed är Gondolens färd nära förbunden med årstidernas gång och själva midvintermysteriet...

I år förstärks vintersolståndet kraftigt av att Solen är i konjunktion med Pluto, pånyttfödelsens och transformationens planet. Det är som om midvinterns tema om död och födelse framträder så mycket starkare än vanligt.

Gondoljären önskar alla en God Jul!

Mats i det blå


lördag 6 december 2008

En stillsam symfoni

Vi gungar vidare i vår Galaktiska Gondol. Högst på himlen står den avlägsna Pluto, grekernas Hades, dödsguden, i Skyttens tecken. Pluto konjunktion Medium Coeli i Skytten visar på en stark drift att upptäcka livets högre eller djupare mening. Pluto och Medium Coeli bildar sextil med Solen akteröver i Vågens tecken i Gondolens sjunde hus. Samtidigt formas från Pluto och Medium Coeli en kvadratur till Kiron och Norra månnoden i Vattumannen.

Det finns något kraftfullt i det här mönstret, en slags stillsamt vänlig men ändå bestämd framtoning, ett framhållande av det väsentliga och en vilja att gå på djupet med saker och ting.


Pluto styr det åttonde huset i Skorpionens tecken där Venus, grekernas Afrodite, stillsamt sprider sitt vackra sken. Från Venus utgår en trigon till Ascendenten och en kvintil till Kiron och Norra månnoden i Vattumannen i Gondolens tolfte hus.

Det är som om planetenergierna i stilla tystnad omger och fyller Gondolen med ljus i harmoniska färgtoner i en slags stillsam symfoni där det enda ljud som förnims är gondoljärens långsamma årtag i det becksvarta vattnet genom det Galaktiska Venedigs stjärnbelysta kanaler...

Mats i det blå



söndag 23 november 2008

Kiron - nyckeln till balans och läkedom

Kirons oregelbundna bana runt Solen för samman ytterligheterna Saturnus och Uranus, det jordiska och det himmelska, förenar ande och materia, intuition och logik...

Mytens Kiron var både häst och människa. Namnet kommer från grekiska cheir, som betyder hand. Kiron var undervisaren. Det han lärde ut förenade insikt och kunnande. Kanske kan det sammanfattas i ordet kultur.

Kiron upptäcktes helt oväntat av astronomen Charles Kowal den första november 1977. Tiden anges till klockan 10:00. Horoskopet för upptäckten - då Kiron "föddes" i det mänskliga medvetandet - har märkligt nog Ascendenten, den yttre gestalten, i Skyttens - kentaurens - tecken!


Den lilla planeten kallades först "Object Kowal" efter upptäckaren. Det visas också av planetens symbol, ett O med ett K ovanför, en symbol som astrologerna snart kom att se som en nyckel - en nyckel till människans högre medvetandeutveckling.


Så inträffade det märkliga - för att inte säga magiska - som alltid tycks ske när nya himlakroppar upptäcks. Astronomerna gav den nya planeten ett namn ur den grekiska mytologin, ett namn som sedan på ett förunderligt sätt kom att passa in i det astrologiska mönstret. Astronomerna valde namnet Kiron.

Astrologerna å sin sida tackade och tog emot och kunde snart urskilja den nya planetens betydelsefulla roll som förbindelselänk mellan de traditionella för ögat synliga planeterna och de nyupptäckta yttre planeterna - Uranus, Neptunus och Pluto - som under de senaste tre århundradena har infogats i det astrologiska mönstret.


Kirons upptäcktshoroskop har Venus, Pluto och Norra månnoden i konjunktion med Medium Coeli i Vågens tecken. Det visar på betydelsen eller nödvändigheten av en förnyad balans och harmoni i det mänskliga medvetandet.

Neptunus i Skytten i det tolfte huset bildar en sextil till Pluto och Norra noden i Vågen. Det antyder intuitionens och den andliga inriktningens stora betydelse för att människan ska uppnå ett högre eller mer vidgat och balanserat medvetande.

Solen - porten mellan det materiella och det andliga - i konjunktion med Uranus och Merkurius i Skorpionens tecken visar på en förestående eller redan påbörjad revolution i människans medvetande...

Mats i det blå


fredag 21 november 2008

Havsguden styr

Med Gondolens Ascendent i Fiskarnas tecken framstår lämpligt nog Neptunus - havsguden och de sjöfarandes beskyddare - som härskare i Gondolens horoskop.


Det är en Neptunus - grekernas Poseidon - färgad av den vise kentauren Kiron, Månens norra nod och - via Vattumannens tecken - också av Uranus, himmelsguden, i Fiskarna...

En trigon bildas också till Solen i Venus-tecknet Vågen i det sjunde huset och en mystisk septil bildas till Pluto och Medium Coeli i Jupiter-tacknet Skytten...

Så färgar planetenergierna varandra och skapar Gondolens unika spegling av tiden och rummet där den förs fram av gondoljärens årtag över svarta vattenspeglar under det Galaktiska Venedigs tindrande stjärnhimmel...

Mats i det blå


fredag 7 november 2008

En vidgad verklighetssyn

Efter dessa utsvävningar behöver vi allt återvända till vår stilla gungande Gondol och vårt stjärnhimmelstindrande Galaktiska Venedig...

Också Gondolen färgas, som vi har sett, av oppositionen mellan Uranus och Saturnus. Kanske är det en viktig del av Gondolens framtoning att spegla dessa motsatser.


Uranus, genom sin anknytning till Himlen, står även för astrologi som kunskapssystem. I Gondolens horoskop befinner den sig också lämpligt nog i Fiskarnas tecken och dessutom i det tolfte huset. Det visar på en bakomliggande genom astrologin intuitivt uppfattad verklighetssyn. Oppositionen till Saturnus i Jungfrun i det sjätte huset antyder en vilja inifrån att påverka och förändra en mer materialistiskt färgad och begränsande verklighetsuppfattning.


Faktiskt handlar också mycket (för att inte säga allt) på min astrologiska hemsida just om astrologins mer intuitivt uppfattade verklighetssyn (Uranus i Fiskarna) i motsats till naturvetenskapens och vårt västerländska samhälles mer materialistiska och begränsade uppfattning av verkligheten (Saturnus i Jungfrun). Jag söker hela tiden visa på den mer vidgade och inkluderande syn på verkligheten som astrologin öppnar för oss. Där finns också en artikel som jag har kallat Astrologin och den moderna vetenskapen - en titel som speglar den nu aktuella oppositionen mellan Uranus i Fiskarna och Saturnus i Jungfrun.

Men Gondolen - med Solen och Merkurius akteröver i Vågens tecken i sjunde huset - syftar framför allt till att upprätthålla balans mellan ytterligheterna.

(Och att med en extralång åra i nattens mörker i stående ställning manövrera en gungande gondol genom vältrafikerade kanaler kräver - det kan jag lova - hos gondoljären allt vad han kan uppbåda av balans och vakenhet!)

Livet i sig är ju också till sin natur ett vågspel och en äventyrsseglats utan like och nog går det att träna upp balansen och faktiskt förena en intuitiv verklighetsuppfattning med ett mer metodiskt och rationellt synsätt.

Det är i alla fall den galaktiske gondoljärens djärva strävan och våghalsiga balansakt...

Mats i det blå


torsdag 6 november 2008

Astrologi och kabbala

Det ligger mer än man kanske först tror i påståendet att den nu aktuella oppositionen Uranus-Saturnus är den största och mest grundläggande motsättningen i hela vår tillvaro.

I kabbalan visas det genom de båda planeternas placering i "livsträdet". Den som är bekant med kabbalan vet att var och en av astrologins planeter - även de nyupptäckta yttre planeterna - har sin särskilda plats i det kabbalistiska livsträdet.

Det visar sig att Uranus och Saturnus intar de motsatta platserna 2 och 3 bland trädets tio (eller elva) "sefirot". Det betyder att de står mitt emot varandra överst på var sin av de båda yttre "pelarna". Uranus toppar "energipelaren" (till höger på bilden här nedanför) och Saturnus befinner sig högst upp på "strukturpelaren" (till vänster på bilden) helt i överensstämmelse med deras respektive astrologiska innebörd. Bilden visar det astrologiska livsträdet i sin helhet.

Om nu oppositionen mellan Uranus (det himmelska) och Saturnus (det jordiska) är ett uttryck för den yttersta motsättningen i tillvaron, så inser man snart att det också måste finnas något som överbryggar, förenar och integrerar dessa båda motsatser och får dem att samverka på ett skapande och livsuppehållande sätt.

Motsatser visar sig alltid i ett högre perspektiv vara olika sidor av samma sak, samverkande motpoler i en helhet. Natt och dag kan tyckas vara oförenliga motsatser men i det högre perspektivet formar de tillsammans ett dygn och dygnsrytmen har, som vi vet, stor betydelse för allt liv på Jorden. På liknande sätt samverkar motpolerna sommar och vinter och bildar tillsammans ett år. Och så vidare.

Det gäller naturligtvis också motsatserna Himmel och Jord eller ande och materia. Hela vår tillvaro består av samspelet mellan de båda. Men vad är det som får dem att samverka? Vad är det som överbryggar motsättningarna?

Kabbalan visar att det är "mittpelaren" (medvetandets pelare) som håller samman och förenar de båda "ytterlighetspelarna" - energins, rörelsens och expansionens pelare (till höger på bilden) i opposition till strukturens, materiens och begränsningens pelare (till vänster på bilden).

Motsatsernas förening i en högre enhet representeras i kabbalans astrologiska livsträd av Neptunus i trädets topp. Längre ner på samma mittpelare lyser Solen - i trädets mitt - också den är ett uttryck för den enhet ur vilken motsatsernas yin-och-yang-värld tar form.

Så kabbalan visar att det är medvetandet som överbryggar motpolerna - ytterst rörelsen (energi) och materien (struktur) - och får dem att samverka i den livets alkemiska dans som vi alla tar del i.

Det är fascinerande att se hur astrologin och kabbalan - dessa uråldriga kunskapssystem - låter sig förenas på detta sätt.

Mats i det blå





måndag 27 oktober 2008

Gondolens gungande färd 3

Medan Gondolen gungar fram är Solen - det röda eldklotet - stillsamt på väg att gå ned i Vågens tecken i väster i sällskap med Mars - eld- och krigsguden - i Skorpionen och, lite närmare horisonten, Merkurius - budbäraren och luftguden - i Vågen.











Allt medan Gondolen fortsätter sin galaktiska färd genom natten av gnistrande stjärnor...

Mats i det blå