Varför två fiskar? Och varför sammanbundna?
Onekligen kommer man att tänka på olika sidor i människans väsen. Sidor som drar åt olika håll men likväl är bundna till varandra. Människans andliga sida behöver vara förankrad i det fysiska livet som i sin tur behöver föreningen med och näringen från den andliga dimensionen.
Om någondera av dem "drar iväg" med den andra uppstår en obalans. Den andra fisken släpas iväg utan att få vara delaktig i skeendet. Istället behöver de båda fiskarna simma med varandra, tillsammans, och på så sätt ömsesidigt berika varandra.
Gondoljären stannar upp mellan årtagen och blickar ner i det svarta vattnet där gnistrande ljusreflexer speglar det Galaktiska Venedigs tindrande stjärnhimmel...
Mats i det blå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar