I gamla tider skilde man på stjärnor och "vandrare" på himlen. Grekiska aster betyder "stjärna" medan planetes står för "vandrare". Vetenskapen skiljer mellan fixstjärnor - Galaxens alla Solar som från Jorden förefaller orörliga i förhållande till varandra - och planeterna - som ständigt rör sig i förhållande till varandra och till stjärnorna.Ibland kritiseras astrologin för att den också kallar Solen och Månen - de två stora himlaljusen - för "planeter". Men också dessa himlakroppar vandrar dagligen över himlavalvet. Så med den ursprungliga grekiska betydelsen vandrare för planeter, är det inte bara ursäktligt utan dessutom helt korrekt att kalla också Solen och Månen för planeter (vandrare).
Även Månens båda noder, "Drakens huvud och svans", vandrar över himlen - om än osynligt och i motsatt riktning mot Solen, Månen och de övriga planeterna. I indisk astrologi räknas även Månnoderna som planeter (eller skuggplaneter, eftersom de saknar fysisk kropp).
Det är Månens noder som bestämmer tid och plats för både Sol- och Månförmörkelser - Draken "sväljer" de stora himlaljusen. I den astrologiska symboliken betecknar de genom sin tecken- och husplacering de viktiga områdena för våra livserfarenheter från levnad till levnad - vår Själs egen långa vandring...
Gondoljären blickar i stillhet och förundran upp mot himlens ljusspel av tindrande stjärnor och vandrande planeter, medan gondolen sakta flyter fram genom det Galaktiska Venedigs vindlande och himmelspeglande vattenvägar...
Mats i det blå
