Astrologi och mytologi

Detta har aldrig hänt;

det pågår hela tiden.

- Salustius om myterna

Ordet myt betyder numera "osanning, lögn" men den ursprungliga betydelsen är helt enkelt "berättelse" (från grekiska mythos).


Berättandet är lika gammalt som människan. Tradition och kunskap har tiderna igenom förmedlats genom berättelser. Allt har sin berättelse. Berättandet är ett sätt att tolka verkligheten i poetisk och dramatisk form.

Årstider, dagar och nätter, födelse och död - livet består av cykliska rörelser ända från begynnelsen samstämda med himlakropparnas rörelser. Forntidens vise insåg allt detta och relaterade livet på Jorden till Solens, Månens och planeternas gång. De insåg att det himmelska mönstret genomträngde allt liv och alla skeenden på Jorden.

Samma mönster kom därför också att forma berättelserna, sagorna, sångerna, ritualerna.

Berättelserna ifördes olika klädnader under olika tidsepoker, på olika platser och bland olika folk. Ändå var kärnan alltid densamma. Samma himmelska mönster som uppfyller och genomtränger allt uppfyllde också och gav liv åt berättelserna, myterna. Berättelserna om de gamla hjältarna, gudomligheterna och jättarna är därför också berättelserna om himlakropparnas rörelser.

Astrologin visar på ett grundläggande astralt mönster som uppfyller och genomtränger allt liv och all rörelse. Allt hänger samman, varje tid, varje ögonblick har sin karaktär, formar sitt bestämda mönster i tillvarons ständigt växlande kalejdoskop.

Detta följer av nödvändighet eftersom det ursprungliga mönstret finns kvar och genomtränger allt, är med i alla växlingar och avspeglas också i människans samhälle och i människan själv, i människans psyke och kropp och levnad.

Så speglar Solens, Månens och planeternas gång allt som sker på Jorden. Cykliska mönster upprepas och förenas med varandra och bildar den vävnad av liv som är vårt universum och vår tillvaro.

Samma mönster som ingår i alla skeenden uppfyller också människans berättelser (myter). Därför finns en djup innebörd i berättelserna. De berättar i symbolisk form om vårt liv. Därför finns också ett nära samband mellan astrologin och myterna. Båda speglar vårt liv och de universella mönster och arketyper som utgår från alltings källa och som genomtränger allt som existerar.

Mats i det blå

Stjärnan i öster

De tre stjärnorna i Orions bälte kallas ibland "de tre vise männen". Tillsammans färdas de i riktning mot himlens ljusstarkaste stjärna, Sirius, egypternas Sothis, en gång helgad åt Isis, den gudomliga modern och förebilden till den bibliska legendens Jungfru Maria.

På våra breddgrader kan man vintertid vid klart väder se Orions stjärnbild om kvällen i söder. Längre ner vid horisonten mot öster lyser den ljusstarka Sirius.

Vill man, kan man i Orions bälte och den ljusa stjärnan Sirius se de tre vise männen - de persiska magerna, astrologerna - färdas mot stjärnan i öster, Isis, modergudinnans stjärna...

Mats i det blå

Vintersolstånd, jul och nyår

Gondolens färd har nått fram till årets kortaste dag och mörkaste tid.

Vintersolståndet markerar årets vändning, mörkret kulminerar, ljuset är som svagast, dagarna som kortast, då vänder allt och går åt andra hållet, mot ljusare tider och längre dagar.

Solen dör och återföds. Detta är julen och nyåret i astrologisk mening.

Vintersolståndet, som är Solens inträde i Stenbockens tecken, sker i konjunktion med den Galaktiska Gondolens Medium Coeli - solbanans högsta punkt vid Gondolens sjösättning och första årtag. Därmed är Gondolens färd nära förbunden med årstidernas gång och själva midvintermysteriet...

I år förstärks vintersolståndet kraftigt av att Solen är i konjunktion med Pluto, pånyttfödelsens och transformationens planet. Det är som om midvinterns tema om död och födelse framträder så mycket starkare än vanligt.

Gondoljären önskar alla en God Jul!

Mats i det blå

Blinka lilla stjärna där

Blinka lilla stjärna där

Hur jag undrar vad du är

Fjärran lockar du min syn

Lik en diamant i skyn

Att i det stilla skymningsblå ljuset se planeter och stjärnor lysa och tindra är en förunderlig upplevelse. Så fjärran och ändå på något sätt så nära.

Den galaktiske gondoljären uppfattar stjärnhimlen som en i djupaste mening poetisk och vacker del av livet på Jorden. Stilla blinkar stjärnorna medan den Galaktiska Gondolen sakta gungar fram i skymningens mörka vatten...

Mats i det blå

Astrologi som poesi

Astrologin, liksom alla forntida kunskapssystem, omfattar allt och lämnar ingenting utanför, speglar livet som helhet och äger därför också en djupt poetisk dimension.

Livet och tillvaron kan inte uppfattas rätt om inte den inneboende poesin får tränga igenom. Även det prosaiska i livet har sin stillsamma poesi.

Allt är i betraktarens öga!

Det ligger i verklighetens natur att också äga en poetisk dimension. Och verkligheten - det är både betraktaren och det betraktade!

Det går inte att avlägsna poesin utan att göra våld på livet. Poesin - och här menar jag inte i första hand dikter skrivna i ord utan mer vad jag vill kalla tillvarons poetiska dimension - den talar stillsamt, når djupa känslor och får allt att höra till, finnas tillsammans, betyda något.

Avlägsna poesin och verkligheten blir livlös, hård, kall, otrygg och overklig. Det ena ställs mot det andra. Det som hör ihop skiljs åt. Helheten brister. Det meningsfulla går förlorat.

Det är i den meningsfulla samhörigheten som astrologin har sin plats. Den för samman, visar på alltings sammanhang och mening. Allt tillåts samverka. Livet blir helt. Också det svåra och smärtsamma har sin mening och plats i det hela, får sin förklaring, blir lyssnat på och kan integreras i helheten.

Mats i det blå

Tehuti

Även från Merkurius i Vågen i Gondolens sjunde hus utgår en trigon till Kiron och Norra månnoden i Vattumannen i det tolfte huset. Samtidigt bildar planeten ett T-kors tillsammans med Jupiter i Stenbocken i det elfte huset och Månen i Kräftan i Gondolens femte hus.

Merkurius, grekernas Hermes och egypternas Tehuti, styr inte bara Imum Coeli och fjärde huset i Tvillingarnas tecken utan också Descendenten och sjunde huset i Jungfruns stillsamma tecken. Själva grunden för Gondolens tillkomst och framträdande är förstås en önskan och ett behov att kommunicera.

Slutligen formas lämpligt nog i Gondolens horoskop en vattentrigon mellan Uranus i Fiskarna, Mars i Skorpionen och Månen i Kräftan.

Så gungar den sakta fram, den märkliga och förunderliga Galaktiska Gondolen i sitt lika märkliga och förunderliga Galaktiska Venedig medan nattens tindrande stjärnor speglar sig i det svarta djupet.

Mats i det blå

En stillsam symfoni

Vi gungar vidare i vår Galaktiska Gondol. Högst på himlen står den avlägsna Pluto, grekernas Hades, dödsguden, i Skyttens tecken. Pluto konjunktion Medium Coeli i Skytten visar på en stark drift att upptäcka livets högre eller djupare mening. Pluto och Medium Coeli bildar sextil med Solen akteröver i Vågens tecken i Gondolens sjunde hus. Samtidigt formas från Pluto och Medium Coeli en kvadratur till Kiron och Norra månnoden i Vattumannen.

Det finns något kraftfullt i det här mönstret, en slags stillsamt vänlig men ändå bestämd framtoning, ett framhållande av det väsentliga och en vilja att gå på djupet med saker och ting.

Pluto styr det åttonde huset i Skorpionens tecken där Venus, grekernas Afrodite, stillsamt sprider sitt vackra sken. Från Venus utgår en trigon till Ascendenten och en kvintil till Kiron och Norra månnoden i Vattumannen i Gondolens tolfte hus.

Det är som om planetenergierna i stilla tystnad omger och fyller Gondolen med ljus i harmoniska färgtoner i en slags stillsam symfoni där det enda ljud som förnims är gondoljärens långsamma årtag i det becksvarta vattnet genom det Galaktiska Venedigs stjärnbelysta kanaler...

Mats i det blå

"En lära för de vidskepliga"

Oh come ye starry starfish, I know your ways are caped

Maybe it´s because you´re astrologically shaped

- Donovan Leitch: Epistle to Derroll

Dagen före det amerikanska presidentvalet hade onlineversionen av SvD en artikel om en amerikansk professor i matematik, Avery Solomon, på besök i Sverige. Det märkliga med denne matematikprofessor, berättar artikeln, är att han också - ve och fasa - är astrolog.

Artikeln och intervjun handlade om det förestående amerikanska valet och vad "stjärnorna" enligt professorn hade att säga om detta. På frågan hur han fick ihop sin akademiska utbildning med astrologin, svarade Solomon lakoniskt: "För mig är astrologi inget annat än matematik och kvantfysik."

Förutspå valutgången ville han inte göra, eftersom han sade sig inte vara "intresserad av att använda astrologin för att se in i framtiden". För honom är det viktigare att kunna "gå djupare in i mysteriet" och "ta ansvar för att man är en del av allt som sker i kosmos". Enligt artikeln säger Avery Solomon vidare att "var och en av oss är ett levande dynamiskt energifält av möjligheter där vi står i förbindelse med den kosmiska intelligensen".

Märkligt, kan man tycka, att en så prestigefylld tidning som SvD ger så pass mycket till synes positiv uppmärksamhet åt något - enligt gängse uppfattning - så suspekt som astrologi. Men - ack nej - inte har man kunnat låta bli att gardera sig med en vi-tar-avstånd-från-astologin-ruta:

"En lära för de vidskepliga. Att himlakropparnas position på himlen vid födelseögonblicket skulle kunna bestämma en människas personlighet saknar belägg och Nationalencyklopedin säger att 'vetenskaps- och kulturhistoriskt är astrologin av stort intresse, men den måste numera betraktas som ren vidskepelse'."

Trots det tydliga avståndstagandet från astrologin bombarderades ändå artikeln med upprörda och besvikna läsarkommentarer som sökte överträffa varandra i att ösa ovett över tidningen som publicerar sådant dravel och över astrologin, som - naturligtvis - kallades båg, lurendrejeri och trams. Så höga tankar har den allmänna opinionen (den allvetande okunnigheten) om ämnet astrologi.

I en artikel på Galaktiska Gondolen, Astrologin och den moderna vetenskapen, citerar jag samma ord från Nationalencyklopedin som SvD gör i sin artikel. Där förklarar jag också hur det kommer sig att astrologin numera "måste" betraktas som ren vidskepelse. Läs gärna.

Avery Solomons hemsida
Artikeln i SvD

Mats i det blå