Man brukar säga att den astrologiska symbolen för tecknet Kräftan avbildar ett par kräftklor. Eller det kanske är modersbröst. Min egen favorittolkning av symbolen är att den visar en mor (den övre delen) som håller ett litet barn i famnen (den nedre delen).
Kräftan representerar det heliga kvinnliga - universums och själens feminina sida. Styrt av Månen uttrycker tecknet våra ständigt växlande känslor och förkroppsligar födelsens, skapelsens, utvecklingens och dödens mysterier - allt uttryckt i symbolisk mening genom Månens oupphörliga växlingar.
Vare sig vi är män eller kvinnor behöver vi som människor omfamna och ge uttryck för vår själs både kvinnliga och manliga sida. Det är just den harmoniska samverkan mellan de här grundläggande universella arketyperna i vårt inre som kan göra oss till hela människor.
I år betonas Kräftans tecken extra mycket eftersom det är Nymåne inte bara en utan två gånger i det här tecknet. Den första inträffade alldeles i början av Solens inträde i Kräftan - vid sommarsolståndet - och den andra, som dessutom innebär en solförmörkelse, inträffar alldeles i slutet av tecknet, strax innan Solen går vidare till Lejonets - Solens eget - tecken.
Mitt emellan de båda Nymånarna i Kräftan inträffar - i övermorgon - en Fullmåne i det motsatta Saturnus-styrda Stenbockens tecken - en symbolisk förening av de manliga och kvinnliga arketyperna, av det faderliga och moderliga, då Solen (livskraften, viljan, identiteten) i Kräftan (moderns arketyp) lyser på Månen (det moderliga, omvårdnaden, känslan) i det motsatta tecknet Stenbocken (det faderliga, struktur, ordning, ansvar).
Gondoljären håller åran stilla i djup begrundan av livets alla förunderliga och storslagna mysterier...
Mats i det blå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar